2008-04-03

Oljud

Gatumusikanterna från helvetet är tillbaka. De är tillbaka så in i vassen. Dock inbillar jag mig att de övat in lite nya låtar till i vår men med trumpet och dragspel låtar alltsammans extremt lika. Mitt försök till arbetsro är förgäves. Deras musik blir enbart till ett oljud. Ett irriterande ljud som när man har svårt att sova och plötsligt börjar höra den där klockan ticka som man aldrig tidigare hört.
Bara för att de högre makterna blivit sadistiska lagda så behöver de ju nte strö salt i såren. Utöver musikanterna (läs ljudterrorister) så renoverar våra kontorsgrannar sin lokal. Rejält. Vi snacka lyftkranar, borrmaskiner, släggor, ja hela paketet. Till detta tillhör ju givetvis ett gäng rökande fjortisspanande grovarbetargubbar och skrattar högt "hö hö hö", "Berra", "brudar", "bärsa" och "hemmabiopaket". Eftersom jag är helt nikotinfri numera så sugs givetvis röken i på vårt kontor.

Verkar jag missnöjd? Det är jag men bara stötvis. Det går över. Nu ska jag på mässa. Häddå!

4 kommentarer:

TORGNYSDOTTER sa...

Men det är något magiskt just vid odenplan!! Alltså mannnen med fiolen...? Någongång borde ju träning ge färdighet.

Jag ger honom alltid en slant ändå. Jag har ett slags idé om att man måste se efter sina egna tiggare och musikanter. Ens egna blir de om de konsekvent dyker upp i närområdet...

my sa...

Har du möjlighet att ta semester?

Kenneth Grönwall sa...

Torgnysdotter: Ja nog är det magiskt alltid, nästintill overkligen. Men visst jag stödjer din idé men mina musikanter är det inte så synd om, det tjänar fan pengar eftersom nog alla som lite snabbt knallar förbi tänker "fy fan så mysigt, det ska allt få en slant...". När jag blir löjligt rik ska jag muta bort dem.

My: Inga sådana möjligheter finns...än.

Anonym sa...

Känner mycket väl en idiot som råkar inte bara vara det utan Gamla stan bo med. T.o.m denkillen får ju rätt när han säjer att det värsta är inte musikanterna i sig. Utan bristen på variation. Hotel Callefånia spelas alltså 50ggr per dag. Grattis granne.